Syrran

Bränn flaggan, öppna gränserna, allt åt alla.

Saturday, November 05, 2005

Demodrama

Fredag och demodags. Samling 07.00 (Hallå! Hur ihärdig får man vara egentligen?!) vid Avenida Independencia och Luro. Halvguden Maradona skulle leda oss… En otajmad totalförkylning tvingade mig att stanna i sängen, men jag har fått förloppet rapporterat för mig. Vännerna säger 100 000 deltagare, tidningarna säger 40 000 – ska vi stanna på hälften kanske? Mycket Che, Evita och Kuba samt en och annan grönklädd abortaktivist i tvåtimmarståget mot den enorma stadion. Inget bråk och inget knuff och inte en enda polis. Tanter och gubbar satt i sina bilar och applåderade och i det kalla vårregnet delades svarta plastsäckar ut.

¡Bush, facista! Vos sos la terrorista! (Bush, fascist! Du är terroristen!)
och roligare:
¡Bush, pirata! Fuera de Mar del Plata! (Bush, pirat! Ut ur Mar del Plata!)

När jag väl trotsade febern och tog mig till stadion dök Chavez upp under jubel. Han höll sedan ett ganska trist tretimmarstal á la Castro där han bl a hyllade densamme och hans “demokratiska” Kuba. Det är alltid lika kul när man får despoten Bush och despoten Castro att välja mellan. (Ett radikalfeministiskt,frihetligt alternativ någon?) Trots detta ofräscha inslag får man väl ändå till Chavez försvar säga att talet hade viss substans; gasstridigheter, barnadödlighet och latinamerikansk frigörelse.

Eftermiddagens mer extremisttäta march gick i motsatt riktning, mot toppmötet och avspärrningarna. Ju närmare vi kom desto fler blev som vanligt de svartklädda och maskerade. Till vår förvåning syntes inte en polis till på hela vägen in mot centrum. Jag vet att den argentinska polisen har en mindre konfrontativ linje än t ex den chilenska (i Santiago räcker det med att ett gäng studenter samlas i grupp på en gata för att vattenkanonerna ska fram) men vi var ju ändå tusentals på väg i riktning mot Georgie?

Förklaringen var naturligtvis att alla snutar hade koncentrerats till avspärrningarna och när vi närmade oss dem följde sedvanlig demo-dramaturgi: avancera - rusa tillbaka, avancera - rusa tillbaka. Tanken hann slå mig att vi demonstranter i denna stund mer än någonsin var en del av Debords skådespel –allt sker enligt maktens plan. Denna overkliga känsla förstärktes av den enorma mediebevakningen – fler journalister än aktivister? Aktivister som dessutom själva dokumenterade skeendet med digitalkameror. Meta, minst sagt.

Stötte pa mina mer rutinerade Buenos Aires-kompisar armerade med simglasögon och citronindränkta tröjor över ansiktet. Sådant hade inte vi, så när tårgasen kom (det var bara en tidsfråga) sprang vi med brännande halsar.

Kravaller följde med en del förstörelse; en uppbränd bank och ett antal krossade rutor längs Avenida Colón. (Rätt? Fel? Vi tar det i en annan blogg.) I dagens Página 12 (halvradikal dagstidning) kunde man läsa att demon hade nått sa nära som 600meter från toppmötet och att facit blev 79 häktade, varav tio minderåriga.

Den som kan och vill läsa själv kan gå hit: www.pagina12.com.ar

1 Comments:

Blogger Roberto Iza Valdes said...

This comment has been removed by a blog administrator.

4:48 PM, November 05, 2005  

Post a Comment

<< Home