Syrran

Bränn flaggan, öppna gränserna, allt åt alla.

Monday, July 10, 2006

Alltid öppet

”Fan, du är ju otrevlig!”

Halmstad. Jag arbetar kväll ute bland allmänheten. Värmen är tropisk. Jag förklarar vårt system med blixtaktioner för en kvinna. En man i min ålder vill vara social, vill prata privat, undrar varför jag inte ”vill ha trevligt”. Jag arbetar. Jag talar med någon annan. Ha en trevlig kväll. (Amnestymunderingen gör mig diplomatisk) Han lackar, jag är en bitch.

Uppsala. Trettioårsfest. En man ska prata med mig och tycker att han får lägga armen om mig. Jag säger, faktiskt vänligt, att han nog inte ska ta i mig. Det skulle kunna vara bra så. Min markering är helt rimlig. Förutom att den inte är det. Det rimliga hade varit att sitta kvar och obekväm som fan lyssnat klart på hans jidder och till slut låtsas gå på toaletten för att få bort hans hand från min hud. Och gissa om han lät mig veta hur orimlig jag var. Hela kvällen, varje öppning, varje ord jag sa blev en ursäkt för att tala om hur orimlig jag var som kvinna. Budskapet gick helt enkelt fram.

Alltid öppet, alltid tillgänglig. Det är rimligt och rätt för det andra könet.

Jag är övertygad om att det är just bristen på tillgänglighet som gör att många ”feministkillar” får epilepsi av tanken på kvinnoseparatism. Visst, man kan tala om generaliserbarhet, problematisk essentialism, att inte sjunka till motståndarens nivå. Teoretiserande bländverk.

I själva verket blir feministkillen nervös när kvinnorna vänder hans svada ryggen och säger nej till att lyssna på hans insikter om mansrollen och hur jobbigt det är att vara en del av ett förtryckande kollektiv. När det inte handlar om honom blir allt otryggt och farligt. Och steget dit kantas av en stor dos social friktion. Men jag tror att det är värt det.

3 Comments:

Anonymous Anonymous said...

goddamn right, sister!

3:28 PM, July 11, 2006  
Anonymous Tanja said...

Mmm... Känns igen det där. Förväntningen på tillgänglighet sträcker sig också till en förväntan om att man ska vara så jävla intresserad också. Inte bara vara tillgänglig, men visa att man är det också.

11:28 PM, July 11, 2006  
Anonymous Annika said...

Darling!
Du skriver ju på turnén också! Vilken fröjd att upptäcka!

Word, som alltid.

Längtar efter dig här i norr, snart ses vi!

Kärlek och systerskap,
din A

4:00 AM, July 13, 2006  

Post a Comment

<< Home